Monday, August 31, 2009

den ständiga post-deppen

Det brukar ju vara tydligt att jag blir helt tom när jag har varit borta en helg. Att åka till Sundsvall påverkar mig inte alls numera men har jag varit en helg i Stockholm eller Göteborg blir jag helt tyst och paralyserad efteråt.

Den här helgen har jag för första gången på länge stannat i Östersund men under gårdagen kände jag också den där känslan. Känslan av att veta vad man går miste om? Folkets bio Östersund stod värd för en intern filmfestival och framtidsdiskussioner för Folkets bio. Några tappra resenärer från resten av landet hade orkat sig hit.

Sedan åkte de hem. Till Lund och Malmö, Stockholm och Göteborg. Någon till Umeå och någon till Luleå. Men jag är liksom kvar här.

Dessutom hade jag en plågsam bakfylla igår, som började när jag kom hem klockan tre efter dagens förhandlingar. Jag känner nästan av den fortfarande och försöker hela mig själv med finfrukost:

Friday, August 28, 2009

P.S

Till grej som jag gör: Sitter och tjejtittar på ungefär världens roligaste bild från bröllopet förrförra helgen; undrar vad jag ska göra med den.

Det enkla

Jag har skaffat helg-DN. Nu sitter jag på längden i kökssoffan och läser ledare och debattartiklar på ett mycket mer koncentrerat sätt och äter rester av gårdagens chips. OLW sour cream & sweet chili rekommenderas starkt. T o m från en som inte är en chipsmänniska. Normalt föredrar jag mer raffinerade potatissnacks.

Östersund har fått feber. Det är varmt även utan sol numera. Idag cyklade jag i tropiskt regn till Ö&B (fick andnöd och skakiga ben, har passat på att försämra min kondition under sommaren) och igår kväll var vi i fantastiska Forsa ända tills det mörknade, utan jacka! Det är varmare än på hela sommaren (trots att jag konstaterat att jag endast befunnit mig i Östersund en enda helg sedan i maj).

Wednesday, August 26, 2009

seans

På riktigt, fungerar Anden i flaskan? Nu är väl ni som ljög som barn så pass stora att ni kan berätta sanningen? Jag försökte spela/leka det där spelet några få gånger när jag var liten men det hände ju aldrig NÅGONTING! Andra framhärdade att de fått både det ena och det andra svaret men det kan ni väl ändå inte ha fått? När jag var med rörde sig ju inte ens glaset! Det var så jävla tråkigt.

Thursday, August 20, 2009

Tuesday, August 18, 2009

Skyller på Stockis

Stockholmsvistelser har dålig inverkan på mitt bloggande. Jag blir helt spak. Nu är jag tillbaks i detta i alla fall, och har andra saker att skriva för tillfället. Och ett VM att titta på.

Thursday, August 13, 2009

*mätt*

Far till Stockholm.

Har blivit smart.

Wednesday, August 12, 2009

Cravings och experimentlusta

Jaha, nu har jag på morgonen under frukostgröten suttit och läst igenom alla kommentarer till det här finala Flurry-inlägget. Nu finns det inget annat att göra. Jag måste gå till McDonalds och köpa flurry. Undrar om de flurrar i Östersund? Man bara måste ju ta reda på't. Och vilken tur jag har som ska till Stockholm i helgen, då kan jag ju köpa några flurrys där också! The excitement! Återkommer med rapport!

(Är det nå gott med McFlurry då?)

Monday, August 10, 2009

Attention, il va tirer. C'est raté!

I fotofacket på min plånka. Faksimil från Metro Praha. Augusti 2006.

På bussen hem från jobbet idag tänkte jag explicit: Idag har det verkligen inte hänt NÅGONTING. Vilken otrolig dussindag.

Men då hade jag ju glömt. Imorse lyssnade jag på min mp3-spelare, den är ju fylld med gamla låtar (finns ett ofärdigt inlägg bara om det) och lagom framme i Krokom fick jag höra Coup de boule, därmed var dagen egentligen räddad. Jag började le och förbluffades över hur mycket glädje den fick mig att känna.

Jag älskade sommaren 2006. Jag älskar varje sommar med ett fotbollsmästerskap men 2006 var något av de finaste, även i övrigt. Och idag när jag hörde dem sjunga om att Trezeguet inte spelade nåt men när han väl gjorde det så var han usel, då kommer det tillbaks igen. SMS mellan systrar: Var är Trezeguet??

Ja, och så VM-finalen from heaven/hell. Den mest osannolika avslutning jag tror vi någonsin kommer att få se. Jag överdriver inte när jag säger att jag satt med hakan i knäna efter Zidanes attack. Men det var ju inte bara det. Trezeguet hade ju verkligen inte spelat någonting under VM, så kommer han in och gör en massa tabbar. Zidane missar verkligen en straff, som hade kunnat vända på steken. Och han slutar sådär. Ja jävlar, vilken bra låt!

Inte bara förgyllde den och lät mig för alltid påminnas om det fina med fotbolls-VM, Les Bleus, sommaren 2006 och Internet (hittade den ju såklart på l'Internet!), den följde med ända till Prag och fungerade som ice-breaker och klister. Kan man full i Prag sjunga texten till en sådan där rolig, episk låt får man många nya kompisar.

Vi kollade på fotboll överallt och jämt och ständigt. Ovan smygfoto på Gustav, som följde med till ett tält på Röda Sten.


Troligen Mexico-Iran, vardagsrum i Degerfors.

Sverige -England på Stora torget i Sundsvall.

Portugal-England på Persian Palace i Göteborg.


Friday, August 07, 2009

Notdragning


I Timrå träffas man och minglar kring laxen.

Så spännande!

Vid andra försöket lyckades de bättre.

Ska vi bli en av de lyckliga vinnarna av en av de 15 laxarna? Alla ville vinna.

Vi cyklade hem laxlösa. Och inte fångade jag någon hoppande lax på bild heller. Det här är plasket från en säl.


Thursday, August 06, 2009

hästtjejen

22/5-1994

Tjaba.
Nu är kl 9:30 på morgonen och vi har just vaknat. Anna sitter och lägger en patiens. Idag ska vi rida på Cheldrick. Jag hoppas att vi ska röka ikväll åxå. Fast jag vill inte bli beroende. Mamma tycker att vi ska gå ner och äta frukost nu. Så vi borde gå ner nu. Hejdå för nu. Jag älskar [NN].
Nu är klockan 14:30. Vi har ridit Cheldrick. Vi hoppade med honom och Anna lärde mig hur man får honom att skritta. Det gick bra.

Wednesday, August 05, 2009

Storstadsnormen (jag är såld)

Vet inte hur det var i Örebro, men jag vet definitivt hur det var i den västernorrländska kommun som jag växte upp i. Där fanns en självklar norm som gick ut på att man "skulle ta sig därifrån", en norm som inte ifrågasattes. I alla fall inte om man ville verka smart. Därför flyttade man från denna stad som man lärt in ett djupt rotat självförakt om. I dag kan jag se att det där var trams, styrt av en påhittad och föraktfull norm om småstaden som det löjliga, och storstaden som lyckan. I dag planerar jag att flytta tillbaka. Myten om storstaden var just bara det, en myt.

Ur kommentarerna* till den här artikeln om Maria Sveland. Och om Örebro. Jag kommer ju själv från en västernorrländsk kommun. Som jag ville ta mig ifrån. Det har jag bl a berört här. Som jag då också sa, är det något jag har vetat så länge jag kan minnas, att jag skulle flytta därifrån. Jag vet inte var det kommer ifrån, båda mina föräldrar är uppväxta i kommunen (och delvis närliggande), mor- och farföräldrar likaså. Men jag har aldrig ifrågasatt mitt flyende.

Här går jag och tror att jag är speciell, men Lotta Svensson har forskat på ungdomar och utflyttning från mindre orter (artikel här, OBS! pdf) och jag passar sjukt bra in i klyschan (kulturell) medelklasstjej flyttar automatiskt. Han har ju rätt kommentatorn. Jag vet inte hur profilen ser ut för ställen därifrån man flyttar om man är smart (typiskt: Timrå) och ställen där man stannar (typiskt: Göteborg). Jag ser framför mig en skala. Grad av medelklass och bra betyg finns också med på den.

Som Svensson skriver i sin artikel, småstaden går miste om det ungdomliga engagemanget, genom att förutsätta att den som är något ska flytta. Föräldrar till medelklassongar säger hoppfullt: "Ja, de ska ju inte stanna här, man vill ju att de ska se något annat, inte stanna." Sedan vill de ju gärna ha tillbaks en, när man blivit 25 (ja men typ!), välutbildad och helst bildat familj och är ute efter hus. Jag vet inte hur många inbjudningar till olika happenings, både i Timrå och t o m på plats i Göteborg, jag har fått ifrån Timrås inflyttningsservice sedan jag flyttade. Och enkäter, vad letar du efter där du ska bo? Får de som ville och stannade kvar denna uppmärksamhet? Fuck you, Timrå, du ligger 40 mil norr om Stockholm, uslast kollektivtrafik, folk skiter i allt vad kultur heter, allt sköts i allmänhet jävligt oproffsigt, jag hatar att alla känner alla, jag tycker vattnet är för osalt, klimatet för kallt och spränger ni Alnön ska jag överväga men inte annars. Jag är ett hopplöst fall men utveckla bygden med dem som bor där. De som stannade, som aldrig räknats med för de bodde i Tallnäs, men som är de som faktiskt har något att säga. Skit i mig, jag är ändå en pretto jävla fattig bibliotekarie som aldrig kommer att köpa nåt hus.


*Needless to say men: Men ååååh ni fattar ju ingenting ni som kallar henne hycklare för att hon är gift och har två barn. Det är väl extra mycket hon kan säga! Men ååååh, läs Bitterfittan först eller nåt, dumjävlar!

skickar vidare

Intermission: Läs det här inlägget, se klippet och läs kommentarerna. För det första knäcker Lady Gaga och för det andra är det roligt att tysta fula mus-bibliotekarien blir hennes motsats. Är kanske en korrekt iakttagelse i och för sig. (Och jag identifierar mig.)

Tuesday, August 04, 2009

Personligt påhopp

Hej, kör på sur-tisdag. Alla mina nivåer är på lägsta just nu, så jag kände för ett personligt angrepp:

Gustav! Det är faktiskt lite tonår-har-precis-flyttat-hemifrån-och-lärt-sig-laga-mat över att ha ÖRTSALT på allt istället för vanligt neutralt salt på det mesta och örtsalt bara när det passar. Det tyder på oraffinerade smaklökar. Och du lagar ju god mat egentligen. Du står above örtsalt über alles!

Monday, August 03, 2009

Coping strategies

När jag flyttade till Högsbo i Göteborg hade jag en vägskylt pekande mot Malmö precis utanför mitt fönster. Det kändes sjukt bra.

Hemma i Sundsvall på den tiden (ja fortfarande, förresten) var det Haparanda, Stockholm och Trondheim det stod på skyltarna. Nu har jag flyttat tillbaks till Trondheimland men det finns även antydningar till vägar som leder mot Arvidsjaur.

Men. Jag har ju ingen dragning åt varken Trondheim eller Arvidsjaur egentligen. Malmö är ju däremot min hjärtestad. Och längre bort, längre bort. Jag har alltid dömt en stad efter vilka andra städer som står på skyltarna. Där jag bor når jag så långt jag kan se. Liksom.

Sunday, August 02, 2009

Presidenttalet 2009

Fan vad fint. Först läxar han upp de några som buade när han räknade upp "sagolika samer" i raden tillsammans med "härliga härjedalingar", "ljuva jämtar" och andra. Det ska vara fan att vara minoritet i det här landet. Sedan avslutar han talet med orden: "Leve orgasmen, leve republiken!"

La grande finale: Fyrverkeri (i vilket jag är barnsligt förtjust) och så hade någon haft den goda smaken att ackompanjera det färgglada himlaspelet med ett MICHAEL JACKSON-medley. Så jävla fint.

Saturday, August 01, 2009

Bucureşti/Bucharest/Bukarest

Jag skrev ihop några Bukaresttips (och ett hostel i Braşov) till en kompis men jag kan ju lika gärna klistra in dem här också. Enjoy Romania!

Bucharest:

On arrival: Get a map. And preferably some kind of restaurant guide or expat leaflet, to get restaurant tips etc.

Transportation is really cheap. If you arrive by train you will probably come to Gara de Nord. It's also a Metro stop. You can buy a 10 travels pass for 8 RON. A taxi ride in city centre is around 8-10 RON.

Motore is a bar on the roof of the National Theatre, metro stop Piata Universitate. If you're in front of the theatre, the entrance is on the left, you enter and go by lift to the third floor (or sth), and then use the stairs. It's a must!

In the park Gradina Cismigiu there are some cafés/bars where one can have a drink, it's a really nice area.

One night we went (by taxi) to a reggae club/bar in Parcul Herastrau, enter from Piata Charles de Gaulle. It was really nice. I don't know about opening hours/days though. Ask around.

[UPDATE 2011-12-29 I've heard that this place no longer exists]For non-alcoholic drinks, tea to be accurate, there is this really, really nice tea garden where you sit under the figue trees drinking various teas and eating Romanian desserts. I don't remember the name of the place but it's situated in the corner of the streets Bocsa and Popa Rusu (the area a bit north east from Piata Universitate). It's quite popular so reserving a table is recommended but if you're not a very large group maybe you're lucky or they're able to squeeze you in.

Café Verde, an ecological café with delicious food and a lovely garden is situated on street Domnita Ruxandra no 15, east of Piata Romana.

For traditional Romanian food and and a beautiful setting you can visit the beer hall Caru cu bere, from 1875. Address: Stavropoleos St. 5. Metro Universitatii Web site: http://www.carucubere.ro/

There are plenty of hostels around Bucharest, I stayed at a nice one, about 10-15 min walk from Gara de Nord. Bunk beds, Internet, breakfast (toast, butter, jam, coffee/tea) included. Friends Hostel on Mircea Vulcanescu no 114. Phone no +40 723230064

Braşov:

Rolling Stone Hostel
From train station, take bus 51 to Piata Unirii. Immediately turn to the right and then right again and you'll see a chockingly purple house, where it is! Bunk beds, Internet, breakfast (as above) included, very friendly, arranged tours, Bear Watch (!!). 10-11 EUR/night

Motore

Café Verde

Caru cu bere

Braşov

Själv/Ensam - eller Jag vill hitta någon att dricka öl med

Jag har precis varit och kollat på Ulf Lundell på en storbildsskärm som syntes utan att man behövde betala in sig på Yran. Själv. Nu sitter jag på en madrass i mitt vardagsrum med en filt över benen, te och ostbågar på bordet och kommisarie Morse på teve. Själv. Jag har det jättebra.

Ensamhet kan man ju känna lite när som helst och det är ju inte alltid det har med yttre omständigheter att göra. Sedan jag flyttade hit till Östersund har jag, trots att jag inte kände mer än en person, aldrig känt mig ensam. I Göteborg har jag många gånger känt mig ensam. Man vet att de finns där, de som man skulle kunna vara med just nu och det blir svårare att sitta ensam hemma och slappna av en kväll eller två. Här vet jag att ingen* finns som jag skulle kunna vara med, och självheten blir en rening och en lektion i avslappning.

Det finns många saker man kan göra själv - eller med andra, om de finns - och man kan lära sig fler. Man är olika men man kan lära sig fler. En del tänker nog inte på att man faktiskt kan vara själv. Jag minns en vän jag hade, vi pratade om att åka tåg och hon utbrast något om att man ju såklart absolut inte kan lämna sin väska utom synhåll på tåget. "Nej inte sin handväska nej" sa jag, "men sitt stora bagage får man ju helt enkelt lov att lämna obevakat. Hur gör du t ex om du går på toaletten?" "Ja då håller min kompis koll på det." svarade hon.

Jag är ju uppmärksamhetsapa och i ständigt behov att kommunicera och är ingen eremit. Men nästan allt kan jag göra själv: Gå på bio, åka skridskor, åka tåg, åka på semester, kolla på teve, promenera, springa, cykla, bada, shoppa, titta på Ulf Lundell på storskärm. Det finns dock en sak, en viktig sak, som jag inte gör själv. Och därför kommer det att bli ohållbart att bli kvar här, när nu den enda som jag kunde ringa för detta ändamål, har flyttat. Jag går inte ut och dricker öl själv. Det handlar såklart inte om öl. Vill jag dricka öl kan jag köpa godare och billigare öl på Systembolaget. Det är tillfället då man kan gå ut bland folk man inte känner men ändå kanske prata. Eller inte prata men bara låtsas att man för en liten stund är en del av en större gemenskap. Och för att få nyckeln till denna gemenskap, behöver man en ölkompis. Annars är man det ensamma freaket i baren och då blir man inte del av något större och är definitivt inte själv, då är man ensam.

*=en

Den nya folkrörelsen/Den nya researchen

Det är inte vi med obsessive communication behaviour och en viss exhibitionistisk ådra som haft mest glädje av Facebook. Nej, jag tror det är trötta journalister som kan fylla tidningsplats med artiklar som bygger på att det finns konstiga eller spektakulära grupper som folk går med i. Men är det inte lite gjort? Jag har faktiskt ledsnat nu.